Kunskap ska förstås

Just nu arbetar jag mycket med utbildning. Jag tycker att det är roligt. Att få kunskap är för mig första steget till förändring. Kunskap är inte för mig att kunna plugga in och rabbla en massa fakta. Utan snarare att förstå tingen och inte minst hur saker förhåller sig till varandra.

Det är ju klart att det är bra att kunna rabbla multiplikationstabellen, men när man kommer upp i de riktigt höga talen så måste man förr eller senare förstå hur multiplikation räknas för att kunna använda den. Vi kan vara utan kunskapen att återge tabellerna utantill och ändå använda räknesättet multiplikation om vi förstått dess principer.

Kunskap ska förstås och kunna användas om den ska förändra ens liv till det bättre eller vara till nytta i vardagen.

Nu är det inte matematik som jag lär ut  utan mer livskunskaper eller vardagspsykologi/sociologi.

Jag har haft en längre genomgång av medberoendet. Och det slår mig hur lätt det är för oss beroendepersonligheter att gå in i medberoende efter det att vi brutit med vårt kemiska beroende.

En medberoende styrs utifrån. Det innebär att andra människors tankar, behov och känslor styr den medberoende. Man kan säga att han/hon finns till för andra.” Enligt Tommy Hellsten i boken Flodhästen i vardagsrummet.

Jag har vid ett par tillfällen fått möjlighet att arbeta med mitt eget medberoende och har kommit till den insikten att det precis som annat beroende är något som jag alltid måste lära mig att leva med. Det finns ett tillfrisknande, men bara om jag tar hand om mig själv.

Några verktyg jag använder är de tolv stegen och att se till mina egna behov. Jag har en lista på 50 egna behov som jag gjorde i en grupp när vi arbetade med vårt medberoende. Den listan använder jag aktivt och de 50 punkterna förändras utifrån att jag förändras och därmed mina behov.

Jag försöker att känna efter vad som är mina känslor och vad jag vill. Där har jag stor hjälp av meditation och 10:e steget. Jag går tillbaka och sätter gränser som jag kanske av gammal vana låtit omgivningen kliva över. Det vill säga om jag tex låtsas att inte bli sårad eller kränkt när det händer så kan jag senare gå tillbaka och säga ”att det där du sa kändes faktiskt inte helt okey”

Rom byggdes inte på en dag och gamla hundar är svåra att lära att sitta, eller nått i den stilen. Så är mitt liv också. Det blir inte alltid rätt eller mina egna reaktioner är inte alltid såsom jag skulle vilja att de var. Men jag tränar och när jag tränar kan det bli fel men jag ger mig själv rätt att gå tillbaka och ändra så gott det går i allt som blev fel.

När jag nu har haft utbildning om medberoende har det varit naturligt att se på mitt eget medberoende och hur jag arbetar med det. Och jag kan se att förståelsen av medberoendet och vad det innebär har varit viktigt för mitt arbete med mig själv. Det är egentligen en underdrift, för den kunskapen har varit helt nödvändig för den resa och utveckling jag har gjort. Det finns också hopp att se att jag kan förändras. Visst ”faller jag fortfarande dit” och låter andra styra mina val, men i stort sett så är det mina egna tankar, känslor och behov som styr mitt liv.

Det har varit en tuff resa men också händelserik och spännande. Det bästa är att idag tar jag mitt ansvar och vet att jag kan förändra mig själv. Att bli den jag vill vara. Jag har mina upp och ner, men i grunden tycker jag om det liv jag lever och mig själv. I ärlighetens namn det är stort.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Det här inlägget postades i 12-stegsprogrammet, andlighet, känslor, missbruk, tankar, tillfrisknande och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Kunskap ska förstås

  1. habanero skriver:

    Du säger det så bra!
    Finns många typer av ”dysfunktionella”familjeförhållanden, även mindre dramatiska, som sätter djupa spår på familjemedlemmar livet ut,och kan leda till medberoende-personlighet.Mitt eget har inte haft just med något kemiskt beroende att göra, men beteendet hos en medberoende-personlighet är ju detsamma oavsett orsak.

    Någon har sagt att man inte förändras förrän det är för smärtsamt att låta bli. Jag kan verkligen skriva under det.

    Att förändra sitt medberoende-personlighet tror jag är en process som pågår resten av ens liv.Känner igen det du säger om att ”falla fortfarande dit ibland”. Medvetenheten är ett bra verktyg, och jag har blivit mycket mer barmhärtig och förlåtande mot mig själv. Tror på utveckling hela livet.
    Allt gott och njut av våren!

    • brittasblogg skriver:

      Blev glad över din kommentar. Det kändes som om vi förstår varandra. Jag vet några som gått medberoende grupper och sedan ”tror att de är klara”. Din kommentar kändes så mogen. Det är också så viktigt att förstå att dysfunktionell kan vara så mycket mer än våld och droger/alkohol. Att inte ha blivit sedd och inte mötas som det barn man är skapar i framtiden svårigheter med ens relationer. Att jobba med medberoende är livslångt men är möjligt. Att det är möjligt är en lättnad och det är faktiskt också härligt att få jobba med sig själv. Nya insikter och självkunskap berikar verkligen min tillvaro.

  2. annajelsa skriver:

    Det du skriver får mig att tänka på diskussionen, om Livskunskap behövs i skolan?

    Detta är en fråga som ständigt diskuteras. Livskunskap finns inte som ett eget ämne i läroplanen, men många skolor har ändå infört detta på sina scheman- med stöd av värdegrunden som finns i läroplanen.

    De skolor som bedriver undervisning med värdegrunden som centrum (livskunskap) har goda erfarenheter. Eleverna upplever att de fått bättre självförtroende o större förståelse för andra människor. Respekten mellan eleverna har också ökat å man får en bättre förståelse för varandra.

    Många gånger handlar arbetet med de små, om att leka en lek, rollspel,massera och samtala utifrån olika dilemman.

    Jag tycker detta är superviktigt, om vi inte är trygga i oss själva och med våra medmänniskor så har vi svårt att införliva kunskap. Jag tycker dock att man kan fokuserar mer på utvecklandet av de inre kvaliteter varje människa besitter, egenskaper som kan hjälpa oss att hantera livets alla situationer och skeenden på ett klokare sätt.

    Lektionerna kan bestå av samtal och reflekterande om människosyn, hälsa, självförtroende och självkänsla, vänskap, kärlek och känslor,
    andra kulturer och kulturkrockar, livsstil och samlevnad, drogproblem och relationer, samt existentiella och etiska frågor.

    Genom övningar, rollspel och diskussioner kan man träna eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor, lära dem att använda fredliga strategier för konflikthantering. De får lära sig att lyssna och lära av andra och att samarbeta!!

    Jag vet att skolverket är kritisk till livskunskap som ämne då det har blivit till en kommersiell marknad enligt dem…(en diskussion jag inte tar nu…)

    Mitt examensarbete handlade om värdegrunden…med frågeställningen: Etik och Moral i skolan -Hur kommer värdegrunden till uttryck i skolans arbete?

    Kunskap är viktigt och vi lär så länge vi lever, alla med en trygg bas att stå på- kan lära!

    Två aforismer om detta:

    ”Det säkraste tecknet på att du fortfarande har något kvar att lära dig, är att du fortfarande lever”

    ”vishet är en resurs – som har utvecklats genom misstag, reflektion och därmed lärande”

    Kram Anna

    Ps: Hoppas ryggen blir bra efter operationen, jag om någon vet hur det är att ha en dålig rygg!

    • brittasblogg skriver:

      Hej Anna. Jag är enig i att livskunskap är ett av skolans viktigaste ämne och så finns det inte ens som obligatoriskt i skolplanen. Det säger ju en del om hur föråldrad skolplanen är. Själv tycker jag att Mia Törnbloms bok ”Du äger” är ett jättebra grundmaterial. Den kan med rätt handledning användas till väldigt unga elever från dagis (vet jag att en del dagis i Stockholm använder den) och med en annan handledning kan den användas i gymnasiet. Har du inte använt den är den jättebra hemma tillsammans med döttrarna eller i skolan på ditt jobb. Själv har jag använt den i m in närhet och alla mina barnbarn har ett exemplar. Ja, ryggoperationen är ett orosmoment.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

CommentLuv badge