Bokrecension

Tommy Hellsten; Flodhästen på arbetsplatsen

Författaren visar på ett konkret och bra sätt hur de roller vi lärt oss i barndomen flyttar med oss till arbetsplatsen om vi inte gör upp med dem.

Kommer vi från en dysfunktionell familj och har skapat oss roller för att överleva den så måste vi göra upp med dessa roller för att leva våra liv istället för att bara fortsätta att överleva.

Hellsten är tydlig. Det finns inga genvägar eller enkla lösningar. Vi är tvungna att genomleva vår smärta för att inte styras av den. En dysfunktionell familj lämnar mycket smärta och som barn har vi inget val, vi formas av den och skapar oss roller och överlevnadsstrategier för att överleva. När vi blir vuxna och självständiga och kan leva utan dessa strategier vet vi inte hur vi gör oss av med de gamla skadliga rollerna i de flesta fall är vi omedvetna att vi har dem. Därför fortsätter gamla mönster att forma våra liv.

Vi lever med våra gamla roller hjälten fortsätter att agera hjälte, rebellen fortsätter att vara i uppror, det osynliga barnet förblir osynligt och clownen fortsätter att roa. Alla rollerna  är skapade  för att dölja vår smärta och i brist på självkänsla att vi skulle duga som vi är.

Hellsten är duktig på att konkretisera rollerna. Han är också duktig på att visa hur de förstör våra möjligheter att leva nöjda med oss själv. Hur rollerna leder fram till faktiskt i visa fall döden (hjälten arbetar ihjäl sig, syndaboken dör i sitt missbruk….) Han visar också på både mental ohälsa och social isolering som konsekvenser.

Hellsten menar att det är konsekvenserna eller att vi går in i den omtalade väggen som gör att vi söker tillfrisknandet. För att tillfriskna måste vi lämna våra roller och det kräver ett både djupt och långvarigt arbete med oss själva. Det är ingen annan som kan göra det för oss, utan det är en resa som vi själva måste ta ansvar för. Det finns handledning men att gå emot inlärda roller är ett dagligt arbete i vardagen. Hellsten är tydlig med att människan måste ta ansvar för sitt eget liv. Det han också säger är att vi får kämpa med dessa roller i hela vårt liv. Det vill säga att vi kan bli fria och tillfriskna, men det är en färskvara. Vi måste ständigt fortsätta att arbeta med oss själva för att inte falla tillbaka i gamla mönster.

När han beskrivit och konkretiserat våra roller och vilka konsekvenser det får ger han ingående beskrivning av vad som krävs för att tillfriskna ur de olika rollerna. Han beskriver också vilka positiva resurser de olika rollerna har gett som är användbara på ett positivt sätt när vi tillfrisknat.

Jag har tidigare läst Hellstens; Flodhästen i vardagsrummet. Det är en bra bok som på ett tydligt sätt förklarar de olika rollerna i en dysfunktionell familj. Man förstår och känner igen sig. Den senare boken Flodhästen på arbetsplatsen är grundligare. Den förklarar inte bara barnet. Den är mycket tydlig på vilka konsekvenser det ger i det vuxna livet. Bokens största styrka är att den så  konkret visar på hur man kan välja att ta tag i sina problem och därmed tillfriskna. Boken är mycket hoppfull. Den visar också på ett tydligt sätt hur sjuka roller kan infektera en hel arbetsplats och alla försök till samarbete går förlorade om man tillåter en flodhäst i arbetsgruppen. Där är han tydlig med att arbetsledningens främsta uppgift är att inte låta Flodhästen styra arbetsmiljön. I en arbetsmiljö där flodhästen får breda ut sig blir de sjuka kvar och de som är sunda och tillfrisknade tvingas så småningom att byta arbetsplats för att ta hand om sig själv och sitt tillfrisknande.

Jag skulle vilja säga att den här boken ”Flodhästen på arbetsplatsen” är bättre än ”Flodhästen i vardagsrummet”, även om båda böckerna är bra och står kopplade till varandra. Att läsa båda böckerna förstärker det man lärde i den andra boken.

Jag har i vart fall lärt mig mycket av de här böckerna. Och tycker också att de har ett innehåll som jag kan använda i min vardag för att leva ett bättre liv, som jag styr utifrån mina egna behov.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Det här inlägget postades i Allmänt, bokrecension, debatt, känslor, tankar, tillfrisknande och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Bokrecension

  1. Agape skriver:

    Ja Tommy Hellsten är tydlig och mycket bra.En annan som är bra är Dr.Thomas Trobe. Med bla boken ”Steget ut ur rädslan”.Rädslan är ju ofta det största hindret när vi ska börja resan i oss själva och börja titta på och ifrågasätta miljöer vi befunnit oss i och våra tidigare val. För att gå från det kända till det okända krävs mod.

    • brittasblogg skriver:

      Det är sant det du säger om rädslan. Lite tillspetsat skulle man kunna säga att vi bär på en rädsla för vad vi ska finna i vårt eget inre. Tack för boktipset och trevlig helg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

CommentLuv badge