Brandlarmet som var en mindre katastrof

Idag var det lite av en katastrof här hemma. Min brödrost är något av det snabbaste jag vet. Om man lämnar den bara någon minut är brödet färdigt och börjar ryka. Oddsen för att den ska ryka och sätta igång brandlarmet närmast köket är 2 av 3 gånger.

Jag har lärt mig det här nu, så i princip lämnar jag aldrig brödrosten när jag rostar bröd.

Idag glömde jag mig. Jag var upptagen med att hitta en bok värd att läsa nu när jag måste ta det så lugnt, helst liggande, då är en bra bok guld värd.

Jag glömmer helt brödrosten och förstår ingenting när brandlarmet närmast köket tjuter.

Nu måste jag lyfta en köksstol, trots att jag har fått order om att inte lyfta eller bära något tyngre än en liter mjölk. Sen ska jag klättra upp  på stolen för att stänga av larmet som naturligtvis sitter nära taket. Problemet är att jag har väldigt svårt att göra ett kliv upp på stolen. De här dagarna efter operationen har jag duschat utanför badkaret då jag inte lyckats lyfta benet över badkarskanten.

Det tjuter så jag är rädd att grannarna ska komma springande och det tjuter i öronen. Jag lyckas ta mig upp på stolen, sträcka armarna och stänger av larmet. Då inser jag att i min iver att tysta oljudet har jag glömt att ta brödet ur brödrosten. Nu tjuter även min andra brandvarnare.  Den som sitter ovanför sovrumsdörren. Att kliva ner från stolen är smärtsammare än att ta sig upp på stolen. Ändå måste hela processen göras om.

Det är tyst nu. Jag har vädrat ut röken och äntligen fått de svartbrända brödskivorna ur brödrosten.

Det gör extra ont och jag förstår att det här var en ”övning”  jag kunde ha varit utan. Tankarna går till dem som ständigt är begränsade av handikapp och skador. Det finns svårigheter man kan planera, som att duscha bredvid badkaret. Men det finns andra situationer som det inte går att planera.

Det finns många gamla och/eller rörelsehindrade som lever ensam och där hemtjänsten gör korta programmerade besök. Redan när de kommer är det klart vad de ska göra och hur lång tid det får ta.

Jag är en lyckligt lottad människa. En fantastisk sak är att jag har stora förutsättningar att leva med full rörlighet och dessutom efter många års smärta också kunna leva smärtfritt. Jag har barn som ställer upp med det praktiska och sällskap. Jag har många vänner som ringer och erbjuder sig att hjälpa mig.

Trots det kan en liten oförberedd händelse bli svårhanterlig. Jag tänker på alla dem som inte har det stöd jag får. Det är inte bara de stora självklara sakerna som är svårigheter. Det är små oförberedda saker som vi andra inte tänker på till vardags som kan skapa verkliga problem. I deras liv finns det inte utrymme för några misstag, hur små de än må vara.

Jag är bara så tacksam för det liv jag har.  

Om någon har tips om en riktigt läsvärd bok tar jag gärna emot det. Jag gillar drama, gärna sådant som kan ha hänt i verkliga livet, men inte biografier. Jag undviker också deckare. Ofta föredrar jag kvinnliga författare framför män, men inte konsekvent. En bra författare är alltid bra oavsett kön. Kom med förslag. Jag brukar ha långa listor på böcker jag vill läsa, men just nu är den listen mer eller mindre tom.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Det här inlägget postades i känslor, tankar, vardagligt och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Brandlarmet som var en mindre katastrof

  1. habanero skriver:

    Kanske skulle du gilla en kvinnlig nigeriansk författare Chimamanda Ngozi Adichie.Lila Hibiskus och En halv gul sol berörde mig.

    • brittasblogg skriver:

      Tack vad glad jag blev för tipset. Jag har nämligen läst En halv gul sol och tyckte mycket om den. Sen har hennes namn helt fallit i glömska och jag visste inte att det fanns andra böcker av henne. Jag ska absolut låna Lila Hibiskus. Tack

  2. LiLo skriver:

    Anne Tyler är härlig. Sen kan man ju tra att serien om Damernas Detektivbyrå är deckare men det är de ju inte, fast de har du väl kanske redan läst?

    PC jersild gillar jag, nästan alla böckerna är bra.

    Låt nu bli att rosta bröd, eller passa det noga : )

    • brittasblogg skriver:

      PC Jersild var var länge sen. Ska nog prova någon av de böcker jag inte läst av honom. Damernas Detektivbyrå har jag läst en del. Den serien kan vara värd att fortsätta. Det är rätt roligt att bli påmind om författare man glömt. Nu har jag en lista på böcker att ta till det känns bra och kanske kommer det mer förslag.

      Brandlarmet är nedtaget från takhöjd, så nu kan jag rosta bröd.

  3. Gunnel skriver:

    Det finns självklart en orsak till att brandlarm låter så infrenaliskt men ibland vore det bra om de lät lite mindre. I min förra lägenhet hade jag en särskilt känslig variant som lät så fort jag satte på spisen( så kändes det i alla fall) och självklart var det jättehögt i tak och jag hade svår att nå, stege och telefonkatalog till trots. Till sist tröttnade jag och plockade ur batteriet, dumt men att ha ett fungerande vardagsliv gick före eventuell brandrisk den gången.
    Jag har nyss, rätt sent iofs, läst ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret”. Det är ingen stor litteratur men otroligt underhållande. Det känns som om författaren haft roligt när han skrev boken och du läser lätt ut den på en dag om du vill. Krya på dig nu och försök att hålla dig från gymastiska övningar på stolar ett tag! Kram

    • brittasblogg skriver:

      Tack för boktipset. Sista perioden har jag läst mycket ”smärtsam”litteratur så jag behöver lite humor och även äventyr, i vart fall i böckernas värld. Övriga äventyr kan jag motstå just nu. Jag har plockat ner brandvarnarna till ståhöjd. Känns bra att ha dem där. Kram

  4. Bitten skriver:

    Jag undrar om inte du skulle tycka om böcker av Anne Tyler??

    Jag älskar hennes böcker, och fyra jag kan rekommendera varmt är ”Den Andre Brodern” , ”Restaurang Hemlängtan”, ”Arvet efter Danny” och ”Djupandning”.. :-)

    Jag har alla fyra och du skulle gärna få låna dom om vi kunde komma på nånstans att mötas.. Annars finns dom säkert på biblan!

    • brittasblogg skriver:

      Tack för erbjudandet, men imorgon hade jag tänkt att min son ska få kora mig till bibblan. Anna Tyler läste jag för länge, länge sedan. Minns inte titlarna. Den första boken gillade jag och lånade en till av henne, men den var inte lika bra alls. Det är kanske bra att återuppta bekantskapen. Nu har jag ju några titlar att pröva. Tack

  5. Sara skriver:

    Mamma läste Tamara nu när vi var i fjällen och tyckte hon var bra så jag ska ta och läsa nån bok av henne oxså nu när jag har plöjt alla av leasy som jag kunnat få tag i. Kram

    • brittasblogg skriver:

      Tamara är fantastisk, förutom Matilda är Solblomma en av favoriterna. För att vara ärlig tror jag att jag
      läst alla hennes böcker. De äldsta är de bästa. Du har nått riktigt gott att se framemot.

  6. Sara skriver:

    Jag gillar leasy Pearse alla böcker. De handlar om starka kvinnor och du får följa deras Livsöden. De bygger inte på verklighet men speglar alltid verkligheten. Nellie bygger på alla barnhems barn från England som skickades till Australien och hur de blev behandlade av den katolska kyrkans nunnor. Även Matilda är riktigt bra.

    • brittasblogg skriver:

      Tack för tipset. Jag har en annan australiensk författare som jag gillar mycket Tamara McKinley, som ofta skriver historiska böcker men också nutidsromaner. Lustigt nog så heter en av de böcker jag tycker mest om av henne Matildas sista dans. Lustigt sammanträffande, men det låter definitivt som något för mig. Kram Britta

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

CommentLuv badge