Mitt stora misstag Slagfärdiga (öppet brev)

Under 2011 har jag försökt samarbeta med en organisation som heter Slagfärdiga. Jag började medlemskapet med stor entusiasm och var verkligen beredd att arbeta hårt för organisationens budskap och mål.

Ganska snart började jag dock känna tveksamheter. Det fanns stora kommunikationssvårigheter. Saker uttalades inte i sin helhet eller ofta kom inga raka besked alls. Dessutom kändes organisationen toppstyrd. All form av öppen dialog och ännu mer försök till förslag och kritik tystades definitivt av organisationens ordförande Anna Källdén. Det började dessutom att kännas som om ekonomiska intressen styrde organisationen.

Dessa känslor var inte aktuella när jag var på Slagfärdigas första möte den 8 februari. Det var ett allmänt möte, där olika organisationer var inbjudna för att Slagfärdigas samarbete med Röda Korset skulle presenteras. För min del var detta mest ett möte med en organisation som jag tyckte var viktig att jobba i. Utifrån att det var ett nytt sammanhang för mig så var jag mest en lyssnare.

Efter det stora allmänna mötet blev jag inbjudan att delta i vad jag trodde var ett styrelsemöte. Jag tyckte att det var lite underligt men eftersom jag var så intresserad av organisationen tackade jag ja. Efteråt förstod jag att jag satt med i organisationens årsmöte och att det nu skedde nyval för kommande styrelse. Detta gick upp för mig under mötets gång, vilket senare kom att bli en symbol för hur otydligt saker skedde i organisationen. Själv kan jag tycka att ett årsmöte med val av styrelse bör annonseras med mycket större tydlighet. Allra helst med tanke på hur stora förändringar  Slagfärdiga nu genomgick i och med samarbetet med Röda Korset. Med på mötet var endast de som blev invalda i styrelsen, förutom jag då. Dessutom var inte heller alla som invaldes i den nya styrelsen med på mötet, utan de invaldes i sin frånvaro, med ordförande Källdéns ord på att de  hade en önskan att ingå i styrelsen.

Här var jag lite fundersam på att inga andra medlemmar var med på årsmötet. Det talades om att Källdén hade haft så mycket att göra att inbjudan hade gått ut sent, den 6 februari, vilket kunde vara förklaringen till den dåliga uppslutningen. Det jag tyckte var konstigt var att man diskuterade tiden för hur länge ordförande, sekreterare och kassör skulle väljas på, då detta skulle förhindra att en kupp gjordes där andra medlemmar skulle kunna vilja ta över styrelseuppdragen. Vilket innebar att ordförande valdes på tre år och kassör och sekreterare valdes på två år. Jag har varit en del aktiv i olika organisationer och politiska sammanhang och aldrig varit med om att risk om kupp mot styrelsen har diskuterats vid val av styrelse. Och ännu mindre att man utifrån en sådan risk har anpassat tidsvalen för styrelsen.

Detta gjorde mig förvånad och jag funderade ofta på varför. Långt senare blir jag upplyst om att de två tidigare styrelserna har haft invändningar mot arbetssättet i Slagfärdiga. När de inser att deras protester inte blir demokratiskt bemötta, så har de avgått i protest. Denna mycket senare information gör att jag först då kan förstå det underliga årsmötet jag deltog i den 8 februari.

Men i det här skedet är jag fortfarande entusiastisk och det är då jag skriver mitt positiva inlägg om Slagfärdiga.

Även min dotter tycker att Slagfärdiga är en intressant organisation och vill gärna arbeta  i den. Eftersom hon inte kunde delta på mötet den 8 februari så inbjuds hon nu till ett enskilt möte med Anna Källdén. De träffas över en fika på ett café i Stockholm. Efter det mötet ringer min dotter mig och är mycket entusiastisk över Slagfärdiga och Anna Källdéns planer för organisationen. I det sammanhanget gör hon sitt första blogginlägg om Slagfärdiga.

Den 8 mars har jag och min dotter ytterligare ett enskilt möte med Anna Källdén. Det mötet är för att samtala om en föreställning vi ska göra i Oxelösund om relationsvåld. Detta ska vi göra tillsammans med andra medlemmar ur Slagfärdiga och vi är bokade för två tillfällen den 4 och 14 april. Anna Källdén berättar att hon har fått erbjudandet att göra en föreställning med sin egen show för Oxelösundarna som har fått EU-bidrag för att arbeta med hälsa och rehabilitering på arbetsplatserna. Hon säger nu att hon tagit det generösa beslutet att låta Slagfärdiga göra uppträdandet och därmed tjäna den inte oansenliga summa som Oxelösundarna erbjuder för föreställningen och vi skulle få en möjlighet att sprida Slagfärdigas budskap. Vi som skulle delta erbjöds att få betalt med tretusen var för varje föreställning.

I samband med att vi gick igenom föreställningens innehåll så berättade vi om våra egna erfarenheter som utsatta av olika former av relationsvåld för att gå igenom vårat bidrag till föreställningen. Även om jag och min dotter valt att vara väldigt öppna i dessa frågor så är det ändå alltid en process och bearbetning att gå igenom smärtorna i vårt förflutna. Vi väljer ändå att göra detta när vi vet att detta är helande för oss själva, men framför allt därför att vi tror att det kan hjälpa andra utsatta. Anna Källdén antecknar och kommer med egna förslag om hur hon tycker att historierna ska framföras.

Under kommande vecka får vi information om att vi ska köpa in vita T-shirts och lämna dem för tryck på ett bestämt tryckeri. Trycket på T-shirterna var Slagfärdigas logga och T-shirterna skulle användas vid våra föreställningar i Oxelösund. Kostnaderna för T-shirterna stod vi för själva, men trycket av loggan stod Slagfärdiga för.

Den 27 mars klockan 15.00 kallas vi till ett genrep för de kommande föreställningarna i Oxelösund. Förutom två namngivna personer som har förhinder förväntas vi övriga att delta. Under samma dag ska organisationen Slagfärdiga ha en öppen workshop mellan klockan 10.00 – 17.00. Träffen är i Röda Korsets lokaler på Hornsgatan 54 i Stockholm.

Jag kommer för att först delta i worksopen klockan 10.00 fram till vad jag trodde skulle bli ett genrep klockan 15.00. Mötet blev varken en workshop eller något genrep. Anna Källdén tillsammans med Röda Korsets representant Ann Wedin  höll ett informationsmöte mellan klockan 10.00 – 17.00 med avbrott för en lunch som Röda Korset betalade på en närliggande lunchrestaurang.

Kassören tog vid ett par tillfällen upp ekonomiska frågor och tystades ganska bestämt av ordförande Anna Källdén att hon inte behövde oroa sig , men att Anna Källdén hade förståelse för hennes brist på tillit utifrån den historia kassören hade. Hon menade att vi som tidigare våldsutsatta bar med oss en brist på tillit. Jag själv satt som ett stort frågetecken och hade för lite information för att förstå var i kassörens oro låg. Jag uppfattade det som om kassören var orolig över att Slagfärdiga skulle förlora kontrollen över pengarna i och med  Röda Korsets deltagande i Slagfärdiga.

Senare har jag förstått att kassörens oro var mer riktad mot Anna Källdéns ekonomiska förfarande av organisationens pengar.

Under mötet sa  Anna Källdén att hon gärna ville släppa in andra i organisationen, så att det inte alltid skulle vara hennes ansikte, hennes åsikter och hennes person som syntes när organisationen Slagfärdiga  skulle representeras. Samtidigt gjordes det klart att när någon av oss övriga skulle föreläsa om sin erfarenhet och utsatthet av relationsvåld skulle Anna Källdén utforma ett manus. Inför denna information protesterade några då de menade att ingen utomstående kunde skriva manus över deras upplevelser. Vi kunde tänka oss att det fanns en mall där vi enades om vad en föreläsning skulle belysa men att själva berättelsen måste vara vår egen berättelse utformad av oss själva. Detta sade sig Anna Källdén inte alls kunna godta.

Under mötet togs det också upp klagomål på att det som mötet hade annonserats som inte berörts, varken workshop eller genrep blev geonomfört. Detta bemöttes med att det fanns så många viktigare frågor att avhandla.

Själv gick jag från mötet väldig kritiskt. Här växte min tveksamhet till Slagfärdiga. Jag började uppleva en känsla av oärlighet och framför allt ett skrämmande odemokratiskt styre. Informationen var oftast luddig och oklar. Jag började nu tro att detta som Anna Källdén kallade sitt stressiga liv och sin personliga virrighet mera var ett uttryck för att hålla medlemmarna ovetande. Vi känner ju alla till att makt och kontroll kan stärkas genom att man behåller viktig information och kunskap för sig själv.

Efter mötet uppstår en spontan mailkontakt mellan oss som deltog på mötet. Många röster som höjs är kritiska till  den form mötet haft, men mest till Källdéns vilja att styra all den information som utgår från Slagfärdiga. Bland annat jag skriver ett mail där jag föreslår att vi ska bilda en arbetsgrupp som tar fram material om vad vi vill presentera i organisationen. Källdén har ju också sagt på mötet att vi ska anmäla vilket intresse vi hade i att representera Slagfärdiga och i vilken form så skulle hon  välja ut vem som skulle få uppdrag förutom vad vi då skulle säga. När nu protester mot Källdéns arbetsform börjar höras får vi i  ”mail-gruppen” ett mail från Källdén där hon uppmanar oss att bryta mailgruppen och avsluta den formen av kommunikation. Hon ger heller inget annat alternativ till att fortsätta den pågående kommunikationen. Som förklaring säger hon att det sker så mycket inom Slagfärdiga att det får bli en senare kommunikation.  Jag hoppas nu att denna lilla mejlgrupp kan upplösas som separat diskussionsgrupp, skriver Anna Källdén. Jag påpekar att det nu verkligen börjar bli tal om ett maktspråk och att jag tyckte att vår mailgrupp fyller en viktig funktion. Jag efterfrågar nu ett öppet forum där vi kan föra samtal om Slagfärdigas form och mål. Då får vi till svar att styrelsen inte haft tillräckligt många möten för att möta en sådan diskussion. Hon vill återkomma och utlovar ett sommarläger där denna typ av diskussioner kan föras. Senare får jag ett privat mail från Källdén som inte går ut till de övriga i mailgruppen, då hon vill svara mig mer personligt. I det mailet ursäktar hon om hennes direktiv uppfattats som maktspråk och ursäktar sig med att det är tidsbrist från hennes sida. Allt behöver inte redas ut inför öppen ridå, skriver Anna. Hon säger där att mina tankar är mycket värda och hon sparar dem för att arbeta med dem senare. Hon tycker att telefon är ett bättre forum att diskutera i än per mail. Jag svarar henne i ett mail som jag låter gå ut till alla i mailgruppen och talar också om att mail är en bra form för mig att sprida information på och ta upp viktiga diskussioner då man kan se vad alla sagt vid eventuella oklarheter. Att det planeras ett sommarläger står ju inte heller i motsättning till att det redan nu förs en öppen diskussion om Slagfärdigas innehåll, metoder och mål.

Här upphör den mailkontakt som vi, några medlemmar i Slagfärdiga, sporadiskt tog initiativ till. Här upphörde också all kommunikation i organisationen Slagfärdiga utanför Anna Källdéns inre krets.

Den 4 april åker vi till Oxelösund för att genomföra vår föreställning. Vi har fått en tid  att infinna oss 2 timmar före föreställningen ska genomföras. Jag är övertygad om att den tiden ska användas för att repetera hur vi ska genomföra föreställningen. Så blev det inte. Vi stod där och genomförde en föreställning vi aldrig tränat på eller samkört med andra deltagare. Den var också i sina delar både fumlig och otydlig. Det fanns också de som var väldigt duktiga, bland annat Sofia Rapp, som i mycket räddade den första föreställningen. Vi gjorde ingen större show, men publiken fanns inte heller där. Totalt fanns sju personer i salongen, varav de flesta arbetade i projektet Oxelesundarna.

Den 14 april gjordes nästa  föreställning  med lite större säkerhet inför en lite större publik på hela elva personer. :-)

Nu skulle vårat uppträdande betalas och här börjar de problem som definitivt avgör mitt utträde ur Slagfärdiga. Min dotter som är egen företagare fakturerar organisationen Slagfärdiga för min och hennes egen del. Fakturan två personer * två föreställningar är på 12.000 plus moms. Fakturan sänds till Slagfärdiga och deras organisationsnummer anges.

Pengarna ska betalas ut senast den 14 maj. När inga pengar kommer hör min dotter av sig till Anna Källdén. Hon får då besked att Anna Källdén inte fått någon faktura. Dessutom får hon besked om att pengarna ska inte faktureras till Slagfärdiga utan till Anna Källdéns egna företag Naturligt-VIS. Detta ställer både jag och min dotter sig mycket frågande till då vi båda anser att vi gjort föreställningen i Slagfärdigas namn och för deras sak. Vi stod till och med där i T-shirts märkta Slagfärdiga. Och hade ingen tanke på att lämna ut en så personlig del av vårt liv och vår historia för ett privat företag. Vi delade för att vi trodde på en organisation som skulle kunna hjälpa andra utsatta och ge hopp.

Jag skickade ett e-post meddelande till Anna Källdén och ifrågasatte henne att vi utan information hade arbetat för hennes företag och inte Slagfärdiga. Hon svarar då att idéen var hennes och det var hennes privata show som först fått erbjudandet.

Här upphör all logik men också all respekt mellan mig och Anna Källdén. Om hennes privata show var den som fått erbjudandet då borde hon genomfört den om hennes företag skulle ha pengarna. När nu Slagfärdiga stod för genomförandet var det naturligtvis de som skulle ha pengarna. Att det var Anna Källdéns idé och det var därför hon skulle ha pengarna blir också omoraliskt då Källdén har tagit ut ett högt arvode för sitt arbete så kan väl en och annan idé för att dra in pengar till Slagfärdiga och föra deras budskap vidare tillfalla organisationen. Tänk om Anna Källdén födde idéen om föreställningen på Slagfärdigas arbetstid då måste ju idéen tillhöra dem och inte Källdén. Eller ;-)

För att överhuvudtaget få ut några pengar tvingades min dotter att sända en ny faktura till Källdéns egna företag Naturligt-VIS. Förutom de arvoden som betalades ut fick Källdéns privata företag ut 56.000 en summa som blev Källdéns istället för Slagfärdigas.

Jag känner mig lurad och Anna Källdén är i mina ögon en odemokratisk och oärlig ordförande i organisationen Slagfärdiga. Det kan också vara en förklaring till att Slagfärdiga efter 4 års existens inte har mer än tjugo betalande medlemmar, varav jag är en som aldrig mer kommer att vara aktiv. En rolig information kan ju vara att Anna Källdén själv inte är medlem i Slagfärdiga då hon liksom några andra styrelsemedlemmar inte betalat medlemsavgiften.

Jag hoppas att den påbörjade polisutredningen går till djupet med de oegentligheter jag tror pågår i Slagfärdiga. Dessutom utgår jag från att Röda Korset  gör en intern utredning då de är en av de stora bidragsgivarna i Slagfärdiga. Med tanke på Röda Korsets historia kan de ju inte vara intresserade av nya skandaler.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Arbete, debatt, våld i nära relationer och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

22 kommentarer till Mitt stora misstag Slagfärdiga (öppet brev)

  1. Anonym skriver:

    Jag kan bara bekräfta konstigheterna i Slagfärdiga. Efter nya styrelsen 2014 trodde jag det skulle bli annorlunda. Tyvärr inte. Fortfarande fruktansvärt toppstyrt av ordföranden. En ordförande som hellre samarbetar med andra än styrelsen. Rätt mycket svågerpolitik om man säger så.
    Tidigare har de mesta pengarna gått till interna löner. Anna Källden som exempelvis tagit ut lön från Slagfärdiga samtidigt som hon krävt arovde från de hon varit och talat hos. Dvs en ”snygg” dubbelfakturering.

    Så nej tack. Det var ett misstag att gå med i Slagfärdiga. En oseriös organisation som mest tänker på hur de ska få in pengar.

  2. Vb skriver:

    Tyvärr kommer det alltid att finnas ”parasiter” på andras olycka, och jag upplever när jag läser ditt synnerligen subjektiva inlägg om Slagfärdigas organisation att det hänt igen.Om det nu skulle visa sig efter en ev polisutredning att Anna K har utnyttjat oss som varit med om relationsvåld så gör det mig rosenrasande men; inte förvånad.Vi är lätta (hata ordet) offer.För precis som hon säger:
    Vi har ofta problem med tillit, föga förvånande….eller hur?My Good, frasen låter hur manipulerande som helst, precis som våra f.d banemän.
    Ruggkänsla är förnamnet.Det finns ex på nätet som gör mig mer rädd än för MJ himself om jag säger så.

    • brittasblogg skriver:

      Det känns inte som om Anna Källdén måste bli dömd för att jag ska känna mig använd av henne. Bara jag tänker att hon lurade mig att jobba för hennes företag när jag trodde att jag jobbade för Slagfärdiga gör mig rasande. Om hon inte gjort något olagligt, vilket jag inte vill uttala mig om, så är hon så omoralisk att det räcker för att vilja ha henne så långt borta från mig och mitt liv.

  3. Augusto skriver:

    Jag var ex vice VD i slagfärdiga och jag avgik för att den ekonomiska delen inte har sköts som den ska och jag hoppas att dem som inte fått betalt för sina instatser i slagfärdiga får det!

    • brittasblogg skriver:

      Som sagt det är många som har uppfattat ”missförstått” samma brister som jag och Fatou. Oavsett orsak är det verkligen trist och det känns som om Slagfärdiga körs i botten.

  4. tonarsmorsa skriver:

    Att säga att det pågår en polisutredning kan knappast ses som förtal då det är ett faktum som även media har gått ut med. Min mammas personliga upplevelser av Slagfärdiga har hon naturligtvis rätt att berätta om med hjälp av sin yttrandefrihet som är grundlagsskyddad.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Yttrandefrihet

    Det finns inga som helst personliga påhopp i inlägget, utan en beskrivning av min mammas upplevelser av tiden som medlem i Slagfärdiga. Din ”vakta era tungor” kan lätt tolkas som ett förtäckt hot om att hon/vi inte borde skriva om detta. Polisutredningen har hon inte på något sätt gått in på annat än att berätta om att den pågår, det är också polisens sak att sköta. Men OM du och även Max för den delen påstår att det finns så många missförstånd och saker som min mamma har missförstått, så vore det ju väldigt bra om ni SAKLIGT kunde bemöta de punkterna, så kunde alla dessa frågetecken rätas ut.

    Men jag måste säga att det är underligt att jag och min mamma har missförstått så mycket och inte bara vi, utan även tidigare avhoppade STYRELSEmedlemmar har missförstått exakt samma saker. Och om det nu är så att det är en massa ”missförstånd” så vore det på sin plats att du, Max, Anna själv eller någon annan rätar ut alla dessa frågetecken och borde kanske ha gjort det för länge sedan, innan allt detta, för det här gäller ju inte bara styrelsemedlemmar för i år utan även tidigare styrelsemedlemmar.

    OM det skulle visa sig vara endast en massa missförstånd så fråntar ju fortfarande inte det vad min mamma och även jag i viss mån har upplevt, men det är ju anmärkningsvärt att man inte innan alla ”missförstånd” uppstod redde ut dessa redan där och då.

    Vi kanske kan vara eniga om att det har gått riktigt snett i kommunikationen och informationen från slagfärdiga i alla fall??!! Jag tycker det är extra anmärkningsvärt att det i så fall har skett från en person som utger sig för att arbeta professionellt med ord och vara ordläkare.

  5. Tinalill Hansen skriver:

    Jag håller med Max till fullo och detta klassas som förtal. Polisutredningen är inte färdig ännu så ni borde vakta era tungor.

    • brittasblogg skriver:

      Det vore intressant att veta vari förtalet består. Vad är lögn? Vad är smutskastning? Egentligen tycker jag att varken du, Max eller någon annan behöver anklaga mig för förtal av Anna Källdén eller är det Slagfärdiga ni menar. Är det din övertygelse får du väl gå till den som tar hand om de typen av problem, nämligen polisen. För mig känns det mer som om ni ifrågasätter min yttrandefrihet, organisationsrätt (med stadgeenligt fungerande arbetsmetod) och faktiskt också min rätt att beskriva mina känslor och upplevelser. Istället för att förhålla er till innehållet tycks er största oro gälla min lagliga rätt att skriva kritiskt om en organisation jag faktiskt är betalande medlem i. Sluta oroa dig och gör en polisanmälan.

  6. Max skriver:

    Som jag har förstått av den officiella information som jag tagit del av så verkar det som om du har fått en hel del om bakfoten när det gäller skillnaden mellan organisation och projekt och om vem som finansierar vad. Det ska bli intressant att se hur det hela utvecklar sig och vem som får stå med svansen mellan benen när saker och ting klarnar. Just nu väger det ganska jämnt tycker jag.

    • brittasblogg skriver:

      Det är lätt att det hela blir förvirrat och att det är svårt att skilja mellan projektet och organisationen. Inte blir det lättare av att det inte har förklarats tydligt av styrelsen, trots alla och de långa möten medlemmarna varit kallade till. Det måste väl ändå vara grundtanken att båda delarna ska vara för att jobba mot våld i nära relationer och vara styrt utifrån medlemmarnas behov och önskan. En sak som absolut försvårar det hela är när också Källdéns privata företag, Naturligt-VIS blandas i hop med organisationen/projektet. Eller?

  7. chefstomaten skriver:

    Ojdå, det var ett långt inlägg men värt läsa (tack tonårsmorsa som gjorde mig uppmärksam på det).

    Tycker det finns mycket som är anmärkningsvärt. Exempelvis brukar det finnas stadgar i en förening där det regleras hur många medlemmar som måste vara närvarande för att ett årsmöte ska vara behörigt, samt hur lång tid styrelsen väljs på. Det är inget som en liten klick kan sätta sig på ett möte och besluta om. (Och ifall stadgar – hur torra de än är – saknas så är det en varningsklocka).

    Otroligt tråkigt det som hänt, för det var ju viktiga frågor som de olika projekten och föreställningarna ni nämner skulle handla om. Och trist att ert engagemang missbrukats (för det har det gjort, ni ville arbeta för organisationen, nu vill ni inte ta i den med tång). Sedan har jag ingen insyn i någon av organisationerna eller projekten ni nämner så jag kan inte tillföra någon fakta i sakfrågan.

    Sedan blir jag helt vansinnig när det dyker upp kommentarer som den sk Max ovan. Vadå smutskastning??? Det är ett långt redogörande för faktiska händelser så som Britta har upplevt dem. Fakturor skickas antingen till den organisation som står på bröstet när de står på scen, eller så skickas de till någon privatpersons egna bolag. Det förstnämnda hade känts naturligt, det sistnämnda udda.

    • brittasblogg skriver:

      Tack för att du tog dig tid att läsa. Det känns så bra att du förstod vad jag försökte säga och att det är viktigt att en intresseorganisation fungerar på alla plan. Tar man upp den kritik jag tar upp är det trist att få höra att jag har någon vendetta. Det är inte det jag önskar. Jag vill belysa Slagfärdiga och dess ledarskap, inte Källdén och hennes egna företag. Där är jag inte intresserad alls, men för en organisation och dess ledning måste man ha förståelse för andras rätt att syna, ha åsikter och föra fram kritik. Stadgar och ordning på beslut är viktigt för att allt ska gå rätt till, för att all oro kring felaktigheter ska kunna avfärdas. Oavsett vad som hänt eller inte hänt i Slagfärdiga är det bristen på ordning, stadgar, demokratiskt ledarskap och insyn som har skapat problemen. Synd att inte Röda Korset har använt den kunskap de måste äga för att hjälpa till att organisera Slagfärdiga så allt hade blivit korrekt. Ordning och reda är ju dessutom en bra grund för att inga oegentligheter ska kunna ske.

      • chefstomaten skriver:

        Tack! Ja jag är glad att jag tog mig tid att skriva en rad, framförallt när jag läser övriga svar.

        (Jag vill här inflika att jag aldrig träffat Britta och aldrig hört talas om Slagfärdiga förrän jag läste ovanstående redogörelse.)

        För mig är frågan glasklar.
        1) Du engagerade dig i en organisation var syfte och arbete du trodde på.
        2) Idag är du så besviken på organisationen att du skriver en lång redogörelse över allt du har upplevt i organisationen.

        Slutsats: Något har gått fel.

        Om felet är att ett brott har begått eller ej, det har jag ingen aning om. Men att kommunikationen någonstans har brustit mellan delar av eller företrädare för organisationen och dig, det tycker jag är glasklart. Och det tycker jag är nog för att meritera ett blogginlägg.

        Ingen organisation med självaktning skulle vilja att engagerade medlemmar som är beredda lägga tid och engagemang i föreningen slutar och dessutom gör det besvikna. Öppenhet, transparens och kommunikation borde vara led orden.

        Jag tycker också att du redogör för dina känslor och upplevelser av Slagfärdiga på ett bra sätt. Om jag skulle hitta något att anmärka på så är det möjligen saker som struktur och mellanrubriker för att underlätta för läsaren :-) . Men det är såklart en petitess i sammanhanget.

        Stå på dig! Och nästa gång: kolla stadgar och årsmötesprotokoll innan du investerar tid och energi!

        • brittasblogg skriver:

          Du skriver bra och fyller i de luckor jag inte har fått med. Det är väl precis så det känns. Föreningen var rörig, saknade dialog med medlemmarna. När vi efterfrågade klarhet och dialog blev vi inte hörda och mötes med tystnad. Det kändes verkligen som om den typen av medlemmar, tex jag själv, inte hade något värde för Slagfärdiga. Du uttrycker det bättre och tydligare än mig, men jag vill ändå förtydliga att min upplevelse är att bara tysta och ja-sägande medlemmar är välkomna i Slagfärdiga.

  8. Max skriver:

    Jag känner varken dig eller Anna Källdén, men vis av erfarenheter är jag medveten om riskerna med att skriva som du gör. Skulle nu polisen lägga ner utredningen så riskerar du att allt slår tillbaka på dig själv. Och det kanske då blir ditt största misstag. Det är väldigt enkelt att polisanmäla någon. Jag skulle kunna polisanmäla dig för att du använder Röda Korsets och Slagfärdigas logga utan tillåtelse och sedan skriva ett inlägg där jag smutskastar dig på samma sätt som du nu gör mot andra. Det skulle nog vara klokare att du väntar tills polisutredningen är klar och sedan tar ställning.

    • brittasblogg skriver:

      MaX???. Det finns ingen smutskastning i det jag skriver. Det är en redogörelse av mina upplevelser i organisationen Slagfärdiga och det som hände. Jag har för övrigt min och Källdéns kommunikation sparad på e-post de som växlades mellan oss och även med övriga i organisationen. Min dotter har e-post sparad i den kommunikation som förekom mellan henne och Källdén bland annat när det gällde betalningen för föreställningarna i Oxelösund. Märk väl att jag säger att jag tror att Källdén har förskingrat och att jag hoppas att den polisanmälan som är gjord ska gå till djupet med detta och att jag hoppas Röda Korset som en ansvarsfull organisation utreder sina samarbetspartners. Det finns inte mycket att polisanmäla? Eller? Dessutom kan jag tänka mig att en sådan anmälan skulle slå tillbaka mer på de inblandade organisationerna än mig själv. Något får mig att ”känna” att du nog känner en och annan av de inblandade i den här härvan. Kanske har du och jag rent av både träffats och kommunicerat med varandra tidigare. Det blir så underligt när du skriver ”Jag skulle kunna polisanmäla dig för att du använder Röda Korsets och Slagfärdigas logga utan tillåtelse och sedan skriva ett inlägg där jag smutskastar dig på samma sätt som du nu gör mot andra.” För att inte känna varken mig eller Källdén är du ju väldigt engagerad. Leder det engagemanget till att DU vill polisanmäla mig, må du göra det. Jag darrar inte precis av rädsla.
      De här anonyma kommentarerna som saknar synlig avsändare får mig alltid lite misstänksam.

      • Max skriver:

        Britta, jag känner inte Anna, men jag känner personer som känner henne. Och jag är inte anonym. Du har min e-postadress och så finns jag på Facebook. Tyvärr förstår du inte budskapet jag försöker föra fram, eller så vill du inte förstå. Jag gillar inte ryktesspridning som grundar sig på personliga vendettor. Och det här med att polisanmäla dig var bara ett exempel för att visa hur enkelt det är att förstöra tillvaron för människor som tänker och agerar olika. Men det gick tydligen inte fram. Jag har ingen aning om Anna Källdén har förskingrat pengar eller inte, men det är inte det det handlar om. Låt oss avvakta polisutredningen så kan vi diskutera vidare sen.

        • brittasblogg skriver:

          Max. Det är ingen personlig vendetta. Det är information om en organisation som får pengar från Röda Korset och som vänder sig till allmänheten i frågor där jag har all rätt i världen att ha åsikter. Organisationer och dess ledarskap ska naturligtvis synas, speciellt när de får pengar från intresseorganisationer som bygger på allmänhetens pengar. Eller? Det handlar om moral och etik i förhållande till människor som vill jobba ideellt för något som de har erfarenhet av. En organisation ska föra en öppen dialog, när den stryps blir det upp till var och en att föra debatten i det forum man väljer själv. Polisutredningen pågår det är bra men utgången av den kan aldrig ändra min uppfattning om att jag lurades att jobba för Källdéns företag när jag hade accepterat att jobba för Slagfärdiga och ingen annan. Och jag anser att med all tvivel som finns bör Röda Korset göra en internutredning, där både det ekonomiska, administrativa, ledarskapet och medlemskapet av Slagfärdiga utvärderas. Det kan ju tex vara intressant att veta att Röda Korset bidrar med så mycket pengar till en organisation som endast har 20 medlemmar. Själva frågan om eventuell förskingring tar som sagt polisen hand om.

  9. Göran skriver:

    ”Läs även andra bloggares åsikter om…”. Men jag hamnar hos samma mor och dotter vad jag än klickar på.

  10. Pingback: Slagfärdiga! Ännu en gång!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

CommentLuv badge